Prästens badkar – Rosenstenen är en stor, rosformad trattsänka i den tidigkambriska sandstenen vid kusten söder om Vik. De brantställda sandstenslagren bildar en stenros som har uppmärksammats i press och geologiska guider i mer än ett halvt sekel och i dag är ett av de mest omtalade geologiska naturfenomenen på Österlen. Formationen brukar beskrivas som en fossil sandvulkan, men forskningen visar en mer sammansatt historia av vattenmättad sand, sprickbildning och kollaps för omkring en 500 miljoner år sedan.
Sägnen: Prästens badkar är en klippformation vid Hanöbukten söder om Vik. Enligt en lokal sägen ska en präst ha suttit på klippan i samband med sina bad i havet, och därifrån sägs platsen ha fått sitt namn. Det egentliga Prästens badkar ligger omkring 100 meter norr om den rosformade formationen Prästens badkar – Rosen.
En stenros i den kambriska sandstenen
Rosenstenen består av koncentriskt böjda sandstenslager som stupar in mot ett gemensamt centrum. Geologer beskriver den därför som en centroklinal trattsänka eller en synsedimentär kollapsstruktur.
Ordet synsedimentär betyder att deformationen skedde medan sandlagren fortfarande var mjuka eller endast delvis konsoliderade – innan de hade omvandlats till den hårda sandsten vi ser i dag.
Den synliga stenrosen brukar anges vara omkring fem meter bred. Det är emellertid bara den mest iögonfallande delen av formationen. Den geologiska struktur som forskarna har kartlagt sträcker sig över ett betydligt större område.
I Rosenstenens centrum har lagerföljden sjunkit minst sex till sju meter. De innersta sandstenslagren lutar på vissa ställen 50–70 grader.
Det är kontrasten mellan de nästan horisontella hällarna runt omkring och de brant uppresta lagren i centrum som skapar det blomliknande mönstret.
Sandvulkan, trattsänka eller kollapsstruktur?
Rosenstenen kallas ofta en fossil sandvulkan. Det är en begriplig och sedan länge spridd beskrivning, men ordet kan ge fel bild. Här har aldrig funnits någon vulkan med magma eller lava.
Sandvulkan syftar i stället på en process där vattenmättad sand förlorar sin stabilitet och börjar röra sig ungefär som en vätska.
Forskarna är överens om flera grundläggande delar: sanden låg på en grund havsbotten, den var vattenmättad, deformationen skedde innan lagren hade förstenats och ett volymunderskott fick lagren att sjunka mot centrum.
Däremot finns olika vetenskapliga modeller för hur sanden och vattnet rörde sig.
Modell 1: jordskalv, förvätskning och sandvulkan
Geologen Lars Hamberg beskrev 1994 formationen som en jordskalvsbetingad insjunkningsstruktur.
Enligt modellen satte kraftiga skakningar de vattenmättade sandlagren i rörelse. Sand och vatten pressades upp genom sprickor och bildade sandstensgångar och mindre utblåsningsstrukturer. När material lämnade lagren uppstod ett volymunderskott och de överliggande lagren sjönk samman.
Det är denna modell som ligger bakom den välkända beskrivningen av Rosenstenen som en fossil sandvulkan vars struktur senare kollapsade.
Förklaringen har vetenskaplig grund, men den är en modell – inte ett slutgiltigt fastställt händelseförlopp.
Modell 2: sanden drogs ned i öppnade sprickor
En detaljerad fackstudie från 2009 fann inte de vertikala matarkanaler och den förstörda lagring som forskarna hade förväntat sig efter ett enkelt sandvulkanutbrott.
Forskarna föreslog i stället att spänningar plötsligt öppnade sprickor i urberget under de kambrianska sandlagren. Vattenmättad sand kan då ha dragits ned och fyllt sprickorna.
När material försvann nedåt sjönk havsbottnens lager samman och bildade den trattformade strukturen.
Sprickbildningen kan ha haft samband med tektoniska rörelser och seismisk aktivitet. Jordskalv kan alltså ha förekommit, men behöver enligt denna modell inte ensamt ha skapat själva trattsänkan.
Det här kan vi säga med säkerhet
Rosenstenen är en trattsänka och kollapsstruktur som bildades medan sanden fortfarande var mjuk och vattenmättad. En förlust av material under lagren fick sandstenslagren att sjunka mot formationens centrum.
Exakt om materialet huvudsakligen pressades uppåt, drogs nedåt eller flyttades under flera skilda händelser är fortfarande en vetenskaplig tolkningsfråga.
Det mest korrekta är därför att beskriva Rosenstenen som en rosformad trattsänka och synsedimentär kollapsstruktur.
Benämningen fossil sandvulkan kan användas som en välkänd äldre förklaringsmodell, men inte som den enda möjliga förklaringen.
Rosenstenen är en av tre stora trattsänkor
Rosenstenen är inte en ensam eller världsunik struktur. Den ingår i en rad av tre stora trattsänkor som forskarna har kartlagt längs kusten söder om Vik.
Strukturerna betecknas FS I, FS II och FS III. Deras centrum ligger omkring 90–100 meter från varandra.
Den mest välkända strukturen, FS II, är den som den geologiska litteraturen identifierar som Prästens Badkar och som lokalt också har kallats Rosenstenen.
I samma kustavsnitt finns dessutom mindre skål- och karformade deformationer samt sprickor fyllda med sandsten. Liknande geologiska strukturer är även kända från andra delar av Skåne.
Rosenstenen är därför inte ”den enda synliga i världen”, vilket ibland har påståtts i äldre turisttexter. Det särpräglade ligger i att formationen är ovanligt tydlig, lättillgänglig och vackert blottad i kustens sandstenshällar.
En havsbotten från tidigkambrium
Sandstenen vid Vik tillhör Vikledet i Hardebergaformationen. Sanden avsattes under tidigkambrium, för omkring en halv miljard år sedan, när platsen låg under ett grunt hav.
Miljön påverkades av tidvatten och har tolkats som laguner och tidvattenkanaler bakom en barriär.
Lager av renare kvartssand växlade med porösare sand som hade bearbetats av djur på havsbottnen. De olika lagrens konsistens och vattenhalt gjorde sedimenten känsliga för förvätskning, sprickbildning och kollaps innan de slutligen cementerades till sandsten.
Spårfossil och kråksparkar
I hällarna kring Rosenstenen finns gott om spårfossil. Det är inte fossiliserade djurkroppar utan bevarade spår efter djur som levde och grävde i den mjuka havsbottnen.
Här har bland annat spårfossilen Diplocraterion, Skolithos, Syringomorpha, Psammichnites och Cruziana dokumenterats.
De U-formade gångarna efter Diplocraterion kan framträda som tydliga märken på hällarnas yta och har i folkmun kallats kråksparkar.
Spårfossilen hjälper geologerna att tolka både sandstenens ålder och den grunda havsmiljö där sedimenten avsattes.
Rosenstenen, Rosen eller Prästens badkar?
Den rosformade formationen har flera namn.
I den geologiska facklitteraturen används framför allt Prästens Badkar. I en internationell geologisk fältguide från 1998 kallas formationen the vicar’s bathtub, och i en detaljerad studie från 2009 identifieras samma struktur som FS II ”Prästens Badkar”.
Samtidigt anges Rosenstenen som det lokala namnet på formationen. Namnet förekommer både i journalistiska källor och i den geologiska forskningen.
Benämningen Rosen används också, men Rosenstenen är det tydligast belagda lokala namnet i de källor vi har kunnat verifiera.
Viks fiskeläge använder därför namnet Prästens badkar – Rosenstenen. Det bevarar det etablerade och välkända namnet Prästens badkar, samtidigt som Rosenstenen tydliggör vilken geologisk formation sidan handlar om.
Två konkurrerande berättelser om Prästens badkar
Namnet har gett upphov till två berättelser som inte utan vidare går att förena. Eftersom någon säker originaluppteckning av sägnen ännu inte har hittats redovisar vi båda.
Berättelse 1: prästen badade vid Rosenstenen
Enligt en publicerad berättelse använde byns präst den rosformade formationen som badkar. Samma förklaring förekommer i äldre turistmaterial: namnet ska ha uppstått genom att en okänd präst tog sina bad här.
Denna version stämmer med det sedan länge etablerade kart- och guidebruk där själva Rosenstenen kallas Prästens badkar.
Berättelse 2: Prästens badkar är en annan klippa längre norrut
En annan lokal tradition pekar ut en låg klippformation omkring 100 meter norr om Rosenstenen.
Enligt denna berättelse brukade en präst sitta på klippan i samband med sina bad i havet. I senare återberättelser sägs han ha kommit från **Östra Vemmerlöv** och ha badat här i början av 1900-talet.
Vi har ännu inte funnit någon säker originalkälla som identifierar prästen, daterar händelsen eller visar hur gammal denna platsangivelse är.
Den utpekade klippformationen finns och är dokumenterad med fotografier. Äldre beskrivningar av den som en vattenfylld häll eller en predikstol med trappsteg stämmer däremot inte med hur platsen ser ut.
Viks fiskeläge behandlar därför den nordliga klippformationen på en egen sida och återger berättelsen som en lokal sägen, inte som en historiskt bevisad händelse.
Prästens badkar ligger omkring 100 meter norr om Prästens badkar – Rosenstenen.
Läs mer om Prästens badkar >
Från tidiga teorier till modern forskning
1967 – trattsänkor och sprickor i berggrunden
Geologen Maurits Lindström beskrev den regionala strukturtypen som funnel grabens. Han föreslog att sprickor i urberget gjorde det möjligt för delvis konsoliderad sand att röra sig nedåt.
1994 – sandvulkanmodellen
Geologen Lars Hamberg presenterade en jordskalvs-, förvätsknings- och kollapsmodell för formationen. Hans tolkning blev grunden för den populära beskrivningen av Rosenstenen som en fossil sandvulkan.
1998 – internationell geologisk fältguide
En internationell fältguide beskrev sandstenen, spårfossilen och ringstrukturerna vid Vik. Guiden redovisade flera möjliga förklaringar och använde det engelska namnet the vicar’s bathtub.
2004 – Sveriges geologiska undersökning
Sveriges geologiska undersökning redovisade de skånska trattsänkorna i sin officiella beskrivning av berggrunden och behandlade de olika geologiska tolkningsmodellerna.
2009 och 2011 – detaljerad kartering
Senare forskare kartlade tre stora trattsänkor, deras sprickor och de klastiska sandstensgångarna.
Resultaten talade för att vattenmättad sand hade rört sig nedåt i sprickor under trattsänkorna. Undersökningarna visade också att de sandstensgångar som fyllts underifrån sannolikt hör till andra geologiska händelser.
Knappt hundra meter nordost om parkeringen vid Prästens badkar ligger Flatehall.
Från Häradsuddsvägen leder en smal och slingrande stig ner mot havet och fram till den stora, nästan helt plana klipphäll som har gett platsen dess namn.
Läs mer om Flatehall >
Söder om Prästens badkar – Rosenstenen ligger Viks havsbad, en stillsam strand där klipphällarna övergår i grovkornig sand och mindre stenar. Kuststigen mellan Vik och Baskemölla passerar längs Viks havsbad och gör det möjligt att kombinera besöket vid Rosenstenen med en promenad längs havet och ett besök på stranden.
Läs mer om Viks havsbad >
Bra att veta inför besöket
Parkering
Parkering finns vid Häradsuddsvägen. Parkera endast på anvisade platser och lämna vägen fri för boende och räddningsfordon.
Sommartid finns en offentlig toalett vid parkeringen.
Så hittar du Prästens badkar – Rosenstenen
Från parkeringen fortsätter du till fots mot klippkusten. Rosenstenen ligger ute på de låga hällarna nära vattenlinjen.
Formationen kan vara svår att se på avstånd. Det rosformade mönstret framträder tydligast när du kommer nära och ser hur sandstenslagren lutar in mot centrum.
Underlag och säkerhet
Klipphällarna kan vara hala när de är våta eller täckta av alger. Gå försiktigt, håll avstånd till vattenlinjen vid höga vågor och håll barn under uppsikt. Platsen saknar räcken och andra säkerhetsanordningar.
Hitta hit
Bilder
Prästens badkar har lockat besökare i generationer. Det är en unik vulkanisk formation som ligger strax söder om Viks fiskeläge. Geologer har länge debatterat hur denna säregna formation har skapats. En gemensam uppfattning är att formationen är troligen en så kallad sandvulkan som bildats då artesiskt vatten har trängt upp på en havsbotten för omkring 500 miljoner år sedan. Utbrottet har skapat cirkelliknande formationer som stelnat till ett imponerande mönster i form av en stor ros i klippan.
Det finns ca 100 vulkaniska formationer på Österlen, men den enda synliga är den på Viks fiskeläge. Formationen saknar motsvarighet i världen.
Sandstenen kring rosen är rik på spårfossil som framträder tydligt på hällarnas yta. Dessa spår kallas i folkmun för ”kråksparkar”.
Prästens badkar och Prästens badkar – Rosen är två olika platser
Det egentliga Prästens badkar ligger omkring 100 meter norr om den mer välkända, rosformade formation som många känner under samma namn. För att skilja platserna åt benämner vi den rosformade formationen Prästens badkar – Rosen.
Det egentliga Prästens badkar är klippformationen som visas på bilderna här. Det är inte en vattenfylld häll och formationen liknar inte heller en predikstol med trappsteg, vilket ibland har hävdats i äldre beskrivningar.
Enligt lokal tradition brukade en präst sitta på klippan i samband med sina bad i havet. Därifrån ska platsen ha fått namnet Prästens badkar. I senare återberättelser anges ibland att prästen kom från Östra Vemmerlöv, men vi har ännu inte funnit någon säker originalkälla som identifierar prästen eller daterar händelsen. Berättelsen ska därför återges som en lokal sägen och inte som en historiskt styrkt händelse.
Prästens badkar – Rosen är en helt annan formation. Rosen är en stor rosformad trattsänka i den kambriska sandstenen, sannolikt bildad när en sandvulkan på havsbottnen kollapsade för omkring 500 miljoner år sedan.
Videos
Kommer snart!
Se även
Knappt hundra meter nordost om parkeringsplatsen vid Prästens badkar på Häradsuddsvägen leder en slingrande stig ner mot havet och vidare ut till klippan Flatehall. Det är lätt att förstå varför klippan fått detta namn – här breder en stor, nästan helt platt klipphäll ut sig intill havet.
Flatehall >
Viks havsbad är en av Österlens mer stillsamma och undangömda pärlor – en plats där naturen får ta plats och tempot går ner. Här möts du av öppet hav och en strand som upplevs som betydligt mer privat än exempelvis Knäbäckshusen. Du slipper de större folkmassorna och kan i stället njuta av en mer lugn strandupplevelse. Men Viks havsbad handlar inte bara om stranden – kuststigen mellan Viks fiskeläge och Baskemölla bjuder också på en av Österlens vackraste promenader.
Viks havsbad >